Under ytan

Varken dottern eller jag kände för att snorkla, så vi beslöt att åka ut med en av de glasbottnade båtarna för att titta på korallrev och fiskar i Röda Havet.

Så fort vi kom ut till revet så fick vi gå ner i båten. Där var det mörkt, och genom glaset kunde vi se fiskar i mängd och fantastiska korallformationer. Båten gungade, så mitt försök att fotografera blev inte så bra, båten rörde sig ju hela tiden.

Dottern gjorde också några försök att fota, men gav snart upp. Det var intressant att se fisklivet utan att själv behöva bli blöt, det var inte så varmt i havet ännu. Fiskstimmen kom och gick, ibland hade vi bara koraller utanför rutan ibland kryllade det av fisk. Det kändes som om båten gick alldeles för nära revet, men det var nog en optisk synvilla, tror jag. Innan vi gick ut med båten frågade en kvinna om vi skulle flytvästar på oss. Den engelsktalande guiden skrattade: "Det behövs inte, de här båtarna är jättesäkra!" För att inte skrämma upp kvinnan så höll jag tyst. Ett par dagar innan vi åkte till Hurghada hade jag läst i tidningen om att en av båtarna gick för nära revet och glasrutan sprack. En tysk familj drunknade.

Vår utflykt gick utan missöden och det var oerhört intressant att sitta och titta på den artrikedom av fiskar som höll till vid revet.