Däckad av migränattack

Jag håller på att repa mig efter migränattacken som varade i drygt tre dygn. Det är nio år sedan jag drabbades av stroke och huvudvärksattackerna blir inte lättare utan snarare tvärtom. Men kissen var i alla fall urgullig och låg troget vid min sida, dag efter dag, natt efter natt. Ibland kom hon fram och nosade försiktigt på min ansikte och mjauade lågt.

I söndags när jag gick upp för att försöka få i mig lite frukost, sprang hon fram och tillbaka som ett jehu – det var all energi som måste ut, men när jag återvände till sängen kom hon direkt och lade sig. Så visst är hon ett trevligt sällskap, fast hon däremellan är en riktig buse som driver mig till vansinne.

Jag är fortfarande lite darrig på benen, attackerna tar lite hårdare varje gång. Det blir svårare och svårare att komma tillbaka till vardagen.


I dag är en sorgens dag, vi grannar åker till begravningen av vår grannkompis och vandrarkamrat. Cancern vann även denna gång.