Då måste jag protestera. Jag har sporadiska minnen från min barndom, de flesta från när något otäckt eller något som jag upplevt som obehagligt inträffat eller när jag helt enkelt känt mig lurad.
Mitt första minne är en solig sommardag, jag ligger i barnvagnen och den skjuts av min mamma och min storasyster går bredvid. Vi hamnar på ett ställe med flera små barn som gråter hjärtskärande och min mamma står och håller mig i famnen. När jag berättade detta som vuxen för min mor så sa hon att det antagligen var i augusti och jag var 9 månader gammal och att vägning och mätning hade utförts i byns skola.
Senare har jag en hel del minnen, t.ex. när min mamma lurade mig att kasta min napp i spisen och jag storgråtande såg den brinna upp. Eller när hon sade att hon skulle klippa mitt långa hår och lovade mig att jag skulle bli så fin. Klippning skedde vid drygt två års ålder och jag kommer ihåg den chock jag fick när jag såg mig i spegeln. Pottklippt med rak lugg. Jag kunde inte sluta gråta. Jag har många minnesfragment, men jag ska skona er från dem, just nu i alla fall.
Vad är ditt första minne?
8 kommentarer:
Man bytar ut 25% av mjölblandningen man ska ska ha och det är för att göra saker och ting lite nyttigare och för att man ska få i sig mer protein när man tränar. :)
Mitt allra första minne är när jag satt i barnvagnen, min mamma hade varit och handlat. Hon bryter av "skalken" (änden) av köpe-limpan och ger mig. Inget bröd har någonsin smakat så gott, känner smaken än efter 64 år....
Kram
Vet du det undrar jag ofta över. är det minnen eller återberättade historier. Jag brukar tänka som så att eftersom jag kommer ihåg är det hur som helst ett minne. även jag skulle kunna fylla en sida med minnen från mina första år. Jag har glädjen att ha en del kort kvar. Mormor gjorde ett album som jag har haft med mig hela livet. Slitet i pärmarna men god skärpa på fotona. Vi har börjat fota dom så att dom inte ska förstöras av allt för många år på nacken. det blev riktigt bra kvalite
God morgon. Jag har inga minnen från jag var så liten. Minns bara när jag skulle lära mej cykla. Skulle vända runt sandlådan o körde för snävt, dök i sandlådan. Kram
Stod på fars fötter och "dansade" med honom. Han dog när jag var 4 och ett halvt år, så det måste ha varit ett tidigt minne.
"På min tid" hade vanligt folk inga kameror, så jag har bara ett ateljekort taget, när jag döptes, och ett, som togs när jag var 4.
Mitt första rejäla minne var nog när jag var knappt tre år och bröt armen...doktorn klippte sönder min fina klänning! Det var värre än armen! Kramiz
Det var verkligen tdiga minnen. Mina första är från Öckerö där vi hyrde på sommaren, när jag var två år....
Jag har också väldigt gamla minnen, från jag sitter i vagnen bl.a. Så visst minns man mycket från sina första år också!
Skicka en kommentar