Jag kan inte tiga längre. Varför
driver de s.k. PK-korrekta människorna fler och fler in i SD:s öppna
famn? Det är bara att läsa tidningar, insändarsidor och följa med
på sociala medier för att se vad som händer. Så fort någon
påtalar ett problem som rör integrationen av en liten, men märkbar
del av invandrare, då är man där direkt och letar formuleringar
med endast den agendan att kunna vrida uttalandet till ett rasistiskt
uttalande. Och så tar media/politiker till storsläggan. Själva
problemet blundar man för – problemet kan vara litet eller stort,
det spelar ingen roll – den rasiststämplande släggan kommer fram.
Det är viktigt att inte blunda för
problem! De ska stötas och blötas och lösas!
Sveriges och världens extrema
högervridning skrämmer mig! Ge den inte bränsle!
Sverige indelas i ”PK-korrekta” och
”Rasister” och däremellan finns ingen gråskala. Vart tror ni de
personer tar vägen som stämplas som rasister för att de inte har
förmåga att uttrycka sig. Den som nu tror att jag råkat ut för
rasiststämpeln har fel. Det har jag inte. Men efter att jag skrivit
detta så kommer den säkert!
Jag har pratat mig blå i ansiktet för
de positiva effekter invandringen har haft på Sverige. Jag har själv
invandrat efter rekrytering, visserligen bara från Finland, men i
alla fall. I dag känner jag mig först och främst som svensk, men
en del av mig tillhör fortfarande Finland.
Jag reagerade när Lars Vilks ritade
Mohammed som hund. Det var och är för mig något som man inte FÅR
göra. Hade jag varit muslim, hade jag reagerat starkt, vilket också
skedde bland muslimer, både bland de rättrogna och de som inte
praktiserade islam i det dagliga livet (lite som vi kristna gör när
vi inte går i kyrkan annat än vid dop, bröllop och begravningar).
Jag reagerade när jag såg muslimer bränna den svenska flaggan i
protest - då kände jag mig kränkt. Är jag så annorlunda?
Nu går upprörda vågor i pressen och
på nätet efter Peter Springares inlägg på Facebook. Här petar
man också på formuleringar som anses vara rasistiska och Leif GW
Persson säger sig tro att stora delar av poliskåren röstar på SD.
Konstigt nog är det som Peter Springare säger något som jag hörde
redan för många år sedan av enskilda polismän. Det är inte
rasistiskt. Det är bara verklighet. Vi har också fått en invandrad
kriminalitet. En kriminalitet som i mångt och mycket skiljer sig
från den kriminalitet vi haft tidigare. Skjutvapen florerar och
många unga män skjuts till döds. Och vi har importerat en helt
annan kvinnosyn!
Så, hur ska problemet åtgärdas? Kan
vi komma fram till den debatten i stället?
Nu undrar säkert många om min
politiska hemvist. Tja, den har vacklat under åren hit och dit, men
aldrig till den yttersta vänstern eller högern. När jag mötte
Olof Palme i min ungdom blev jag en frälst socialdemokrat och det är
väl där jag för det mesta hört hemma. Torbjörn Fälldin var en
person med åsikter som fick både min röst och aktning då. Jag har
alltid haft problem med kärnkraftsavfallet och på den punkten har
ingen lyckats övertyga mig om något annat. Andra som vunnit min
aktning är Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, även om de inte fick
min röst eftersom jag tycker att de som har jobb och företag ska
betala relevant skatt. Vi ska ha en fungerande sjukvård och en bra
utbildning för våra barn! Vi ska ha bra förskolor och vi ska
underlätta för kvinnor att arbeta. Vi ska ha en bra äldrevård!
Lika lön och villkor ska gälla för
man och kvinna! Däremot kan fysiska skillnader påverka lämpligheten
för vissa jobb.
Det är brist på arbete! Det är
arbetslöshet!
Varför försvann t.ex. sekreterare? Nu
ska en yrkesutövande person göra allt, själv skriva in i datorer,
boka möten, slita sitt hår när systemet krånglar osv. I stället
för att koncentrera sig på den egentliga yrkesutövningen. Så
fort du sätter dig vid en dator försvinner tiden när du försöker
formulera dig korrekt och förstå nyheter i programmet. Program
uppdateras och förändras, hela tiden, och tar kraft. Den som hade
det som sin huvudsakliga uppgift blev expert på detta. Ekonomi sägs
det … men är det så? Hur kan jag ha en åsikt om detta – tja,
det var min uppgift som systemansvarig på ett privat företag att ta
hand om krånglande system och lära ut nyheter.
Varför vårdas äldre i hemmet in absurdum? Jag räds att bli äldre! Jag vill inte bli liggande ensam
i en lägenhet, utan mänskliga kontakter annat än när hemtjänsten
hastar förbi ibland. Jag vill kunna komma till ett gruppboende, ett
boende med eget rum och TV, gemensam matsal, maten tillredd på plats
av fast anställd personal och tillgång till hjälp när jag behöver
det och umgänge med andra människor. Allt innan jag blir alltför
gammal och senil. Är det för mycket begärt efter ett helt
yrkesliv? Hur kan dagens system bli billigare?
Det blev många tankar från en
frustrerad pensionär!